Följt med på resor genom en stor del av Europa. Resor som ska hjälpa Zhuang att förstå sig på kulturella och sociala skillnader.
Dessa kapitel är som stick i en låt. Annorlunda men ändå tillhörande för sammanhanget. Det är ett annat upplägg på dessa sidor och självklart olika miljöer som man inte får läsa något av i början av boken.
S.172: "Jag vet jag är på en resa att samla tegelstenar för att bygga mitt liv."
Det här citatet tyckte jag var fint och stämde in otroligt bra i Zhuangs fall. Meningen med hennes resa från första början var då att resa till London för att skaffa sig en västerländsk utbildning och därmed bygga upp sig ett liv (med tegelstenar). På så sätt får man en sammankoppling med huvudpersonen, allas uppdrag i livet är att ordna sig ett bra och tryggt liv, fullpackat med erfarenhet av resor och studier. Alla vill vara välutbildade och lyckade. Alla vill vara bra på alltifrån språk till att hantera pengar. MEN man måste rikta in sig på vad man egentligen söker och tycker är kul, inte breda ut sig och veta lite men samtidigt inte kunna för mycket om bara ett enda ämne. Utan lite av varje, och genom erfarenhet kan man nå just denna kompromiss. Eftersom att man måste känna och klämma lite på varje paket så att man får reda på vilket som är sitt eget, så är det erfarenhet som är det bästa sättet att uppnå detta.
Något annat jag har tänkt på är att Zhuang bara träffar på manliga kamrater. Inte under hela tiden som jag har läst har boken ens nämnt en annan kvinna än hon själv. Är det för att hon anser att män är mer öppna som personer och lättare att prata med, för att slippa kvinnornas dömande blickar innan de hjälper till? Det kanske jag får reda på när jag läst ut boken, då ni kommer att få höra mer av mig.
/Emilia Modigh
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar